Två korta inlägg om ekonomisk (o)jämlikhet

Från George Reismans blogg 15 december och 28 december 2015.

Tre katastrofala konsekvenser av påtvingad ekonomisk jämlikhet

Kommentarer från en diskussion på Amazon.com om Thomas Pikettys Kapitalet i tjugoförsta århundradet.

Människor är olika i sitt genetiska arv, sin uppfostran och den omgivning de lever i och, framför allt, i de viktiga val de gör under loppet av sin livstid. Ett oundvikligt resultat är ekonomisk ojämlikhet.

Påtvingad ekonomisk jämlikhet har icke desto mindre tre enormt destruktiva effekter:

  1. Det är liktydigt med ett försök att förstöra lagen om orsak och verkan vad gäller produktion. Under ekonomisk frihet kommer till exempel en person som producerar dubbelt så mycket, medan alla andra fortsätter att producera detsamma, att komma i åtnjutande av dubbelt så mycket. Men om hans fördubblade produktion måste delas lika mellan jordens mer än 7 miljarder invånare, kommer denna person, i stället för att erhålla dubbelt så mycket som resultat av sin fördubblade produktion, i stället endast att erhålla en 7-miljarddel av sin fördubblade produktion, det vill säga praktiskt taget ingenting. Under friheten till ekonomisk ojämlikhet är en person i stånd att dramatiskt förbättra sitt eget och sin familjs ekonomiska välbefinnande. Men när det fordras av honom att han för att kunna förbättra sitt eget välbefinnande i samma omfattning måste förbättra välbefinnandet för världens hela befolkning, då kan han ingenting åstadkomma. Det är som om man ser att en persons ben är starka nog för att sätta honom i stånd att gå och sedan fordrar att hans ben, för att han ska få lov att gå, måste vara starka nog för att bära upp tyngden av hela världens befolkning.
  2. Ekonomisk ojämlikhet är väsentlig för att göra det möjligt för mindre kapabla människor att konkurrera ut mer kapabla människor och därmed få förvärvsarbete i det ekonomiska systemet. Här har vi till exempel två arbetare, av vilka en är dubbelt så produktiv som den andre. Vad fordras för att förmå en arbetsgivare att föredra att anställa den minst kapable arbetaren? Den minst kapable arbetaren måste vara villig, och ha laglig frihet, att arbeta för mindre än hälften så mycket som den mer kapable arbetaren. I så fall blir han den billigaste arbetaren per produktionsenhet. Att påtvinga ekonomisk jämlikhet, eller vidta några mått och steg i riktning mot ekonomisk jämlikhet, som t.ex. lagar om minimilöner eller höjningar av minimilönerna, hindrar mindre kapabla arbetare från att konkurrera och tvingar ut dem i arbetslöshet och ett liv i permanent fattigdom.
  3. Påtvingad ekonomisk jämlikhet utplånar de enorma vinningar som genomsnittspersonen erhåller från andras större rikedom. I en marknadsekonomi består de rikas förmögenhet inte av travar av personliga konsumtionsvaror, utan av produktionsmedel, och i denna egenskap producerar den de varor och tjänster som alla köper och utgör grunden för efterfrågan på den arbetskraft som det stora flertalet lönearbetande säljer. Ju större kapitalisternas och affärsmännens förmögenheter är, desto större är produktionen av och tillgången på varor och tjänster, desto större är efterfrågan på arbetskraft, och på grund av detta är priserna desto lägre och lönerna desto högre, och därmed är levnadsstandarden desto högre.

För ytterligare diskussion, se De en procenten och de nittionio (tillgänglig på engelska som Kindlebok) och mitt magnum opus Capitalism: A Treatise on Economics, också tillgänglig i Kindleformat. En fullständig lista över mina Kindlepublikationer om fri företagsamhet finns här.

$ $ $

Ekonomisk ojämlikhet och en blomstrande ekonomi

Också detta är hämtat från kommentarerna på Amazon.com om Pikettys Kapitalet i det tjugoförsta århundradet.

En anhängare till Piketty frågar:

Säg mig den gång i historien som ojämlikheten var stor men ekonomin blomstrade.

Svar: I stora drag: I den engelskspråkiga världen från omkring 1775 fram till idag; i den övriga västvärlden från omkring 1800 fram till idag, i Japan från omkring 1960 fram till idag; i Sydkorea från omkring 1970 fram till idag; och i Kina från omkring 1980 fram till idag.

Under dessa år började vågor av kontinuerligt ekonomiskt framåtskridande i de områden jag nämnde, och detta skapade å ena sidan multimiljonärer och miljardärer, och försåg å andra sidan de växande massorna av lönearbetare med förmågan att ha råd, först med sådana saker som bomullsunderkläder, skor, nya kläder, bättre kost, och sedan resor med järnvägar och ångbåtar, och sedan elektricitet, radioapparater, dammsugare, luftkonditionering, kylskåp, tvättmaskiner och torktumlare, vattentoaletter, bilar, filmer, TV-apparater, datorer, mobiler, surfplattor, samt givetvis antibiotika och alla möjliga andra mediciner liksom också alla möjliga kirurgiska metoder.

Införandet av dessa innovationer resulterade i höga vinster för de affärsmän som införde dem. Dessa vinster sparades och återinvesterades till stor del och bidrog till utvidgad och förbättrad produktion av just de slags varor vilkas produktion gav dem vinsterna. Ojämlikheten var/är de höga vinsterna och de därav följande förmögenheter som investerades i att producera de varor som massorna köper. Samma förmögenheter är grunden för efterfrågan på den arbetskraft som dessa massor säljer.

Detta är ett svar som spänner över århundraden och många miljoner kvadratkilometer. För vidareutveckling, läs min bok Capitalism; A Treatise on Economics. För en kort introduktion, läs min essä De en procenten och de nittionio.

$ $ $

Copyright © 2015 George Reisman. Översättning: Per-Olof Samuelsson.

Originalets titlar: The Threefold Disaster that Comes from Imposing Economic Equality och Economic Inequality and a Booming Economy.

Annonser

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: